Hälsoanalys – Hur går en analys till?

Är du nyfiken på hur en hälsoanalys går till och vad den visar?

Då har du kommit rätt.

Hur går en analys till?

Du placerar dina händer och fötter på metallplattor samt två elektrodplattor som fästes i pannan. På pekfingeret (vä) fästes en oxymeter som ger följande data: Syremättnad, SpO2, Hjärtfrekvens, Artärpulskurva (blodflödet ut i kroppen)

Ditt blodtryck tas i samband med mätningen. Resultatet syns strax på datorn med text och tydliga tredimensionella bilder.

Vi tittar även på det autonoma nervsystemet, ryggen, lymfsystemet, matsmältningssystemet, mineralstatus, natrium/kalium balansen, näringsbrister, BMI, vätskebalans, syreupptag i kroppen, pH-värde, indikationer om det finns låg eller hög binjure- och sköldkörtelfunktion, om det finns inflammationer i kroppen eller om det finns glukos och insulinobalanser med mera.

 

 

Es teck är en hälsoscreening och analysmetod

Med hjälp av en så kallad impedansmätning där ofarliga strålar sänds genom kroppen mäts vätska och vävnader. Den används tillsammans med en oxymeter.

Med en ES teck screening får man på mellan 2-5 minuter ut runt 100 olika hälsoparametrar och biomarkörer som man baserar sin hälsoundersökning på.

Denna typ av screening är icke-invasiv och bygger inte på blodtester utan är en fysiologisk screening.

ES teck är bra för

  • dig som har symtom som är diffusa.
  • dig som har hälsobesvär.
  • dig som har brist på energi eller känner dig trött.
  • dig som vill ha förslag på vad som kan stärka dig och kroppens självläkningsförmåga.
  • dig som vill ligga steget före och kontrollera hur din balans är i kroppen.
  • företag som vill befrämja välmående hos sina anställda med kost och träningsråd.
  • dig som känner mycket stress/utmattningssyndrom.
  • dig som vill uppnå bättre tävlingsresultat.
  • dig som vill få kost- och träningsprogram anpassat efter ditt mående.

Eller för dig som är nyfiken på hur du mår.

Idag är ES teck den enda teknologin som kan ge en total funktionsanalys av både organ och system i kroppen.

ES teck har utvecklats av Dr. Albert Marek som är neurolog från Frankrike och bor i USA.

Tekniken i ES teck är medicinskt godkänd av Amerikas ”food och drug” administration, som är världens tuffaste tillståndsmyndighet.

Eu:s tillståndsmyndighet har godkänt ES teck och den används av läkare och terapeuter runt om i världen.

ES teck räknas vara det en av de mest omfattande och verifierade kroppsscannings metoderna som finns på marknaden.

Med ES teck mätningar kan man se obalanser och störningar i kroppen innan de etableras och syns i biokemiska prover (sjukvårds prover)

VIKTIGT att notera att vi jobbar med frisk och hälsovård och är Ingen medicinsk utvärderingsmetod. Läkare arbetar med sjukdomar/diagnostik med insatser som främst innefattar läkemedel. Människor som arbetar med friskvård och hälsa ger råd genom mat som medicin och träningstips samt vitaminer och mineraler.

Varför hälsa och friskvård?

ES teck screening ger en fysiologisk översiktsbild som kan delas in i olika skalor där en person kan befinna sig på en skala mellan optimal hälsa till ohälsa. Denna information kan tolkas av en person som jobbar med friskvård, för att fastställa de viktigaste preventiva och hälsofrämjande insatserna.

Den vetenskapliga klassificeringen för att man skall kunna använda en mätmetod som friskvårdare, är främst att den inte skadar en person. Inom sjukvården skall allting även medicinskt prövas då sjukvården fastställer diagnoser

De olika screeningsmetoderna som inkluderas i ES teck för att få fram ett antal olika biomarkörer är: blodtryck, heart rate variability (HRV), pulsvågsanalys, syremättnadsmätning, kroppssammansättningsmätning (BIA) och galvanic skin respons.

Beroende på vilken av dessa mätmetoder man syftar på, ser forskning inte densamma ut och skiljer sig mellan de olika metoderna och de används i olika sammanhang av t.ex.; sjukhus, forskningsenheter, idrottsmedicin, friskvårdskliniker och träningsanläggningar.

Vilka kunder är intressanta för analysen?

Många som genomfört en screening är både privatkunder och elitidrottare. Intresset har även ökat mycket bland företag som ett alternativ till traditionella blodtester. Vid blodtagning utvärderar man som regel om en person har så pass avvikande värden att det klassificeras som nödvändigt att behandla, t.ex. högt kolesterol. I screeningen utvärderar man tendenser till t.ex högt kolesterol. Detta innebär att man kan få olika svar pga. av de olika utgångspunkterna.

Vilken vetenskap ligger bakom?

  • Viktigt att notera är att man med våra screeningsmetoder arbetar med frisk- och hälsovård och då använder man sig inte av diagnostiska medicinska utvärderingsmetoder istället använder man sig av metoder som lämpar sig för frisk- och livsstilsrådgivning.
  • Läkare arbetar med sjukdomar/diagnostik med insatser som främst innefattar läkemedel och friskvårdare arbetar med hälso- och friskvård.
  • En av de största dödsorsakerna idag är misstag i vårdsammanhang och främst är det medicinering som ligger bakom dödsfallen. Diagnostisk utvärdering och läkemedel kräver därför en helt annan typ av forskningsinsatser som ligger till grund för en läkares bedömning/insatser. En frisk- och hälsovårdare behöver mer sensitiva mätmetoder som lämpar sig för deras sätt att arbete och dessa olika metoder kommer man inte kunna jämföra ur ett vetenskapligt perspektiv.
  • De kroniskt degenerativa sjukdomarna som även kallas de livsstilsrelaterade sjukdomarna ligger bakom 80 % av ohälsan och innefattar bl.a. av diabetes typ 2, vissa hjärt- och kärlsjukdomar och cancerformer, demens sjukdomar, depression och artrit.
  • Screeningarna ger en fysiologisk översiktsbild som kan tolkas av en friskvårdare för att fastställa de viktigaste preventiva insatserna.
  • Den vetenskapliga klassificeringen för att kunna använda en mätmetod för detta ändamål är främst att den inte skadar en person. Våra screeningsmetoder har denna klassificering.
  • De olika screeningsmetoderna som används beroende på vilken metod man använder att utgå ifrån för att få fram ett antal olika biomarkörer inkluderar blodtryck, HRV (heart rate variability), pulsvågsanalys, syremättnadsmätning, bioimpedans och galvanic skin respons. Beroende på vilken mätmetod man syftar på användes de i olika sammanhang av t.ex. sjukhus, forskningsenheter, idrottsmedicin, friskvårdskliniker, stresskliniker och SPA anläggningar.
  • Syftet och målsättningen med friskvård och prevention är att försöka förhindra uppkomst av sjukdom.